Alternativ för Sverige ställer upp med över 50 kandidater till kyrkans högsta nivå, kyrkomötet.

Sverige är indelat i 13 olika stift, som alla har en egen valsedel.

En av kandidaterna är prästen Axel W Karlsson, som toppar listan i Göteborgs stift.

I våra kyrkopolitiska program löper tanken om en svensk folkkyrka som en röd tråd. Vad innebär begreppet folkkyrka?

Tanken om ett folks förbund med Gud har rötter i Bibeln. Det moderna folkkyrkobegreppet går tillbaka till 1800-talet. och har sedan dess varit centralt för Svenska kyrkans identitet – ända fram till nyligen då kyrkans etablissemang i ord och handling distanserat sig från tanken om folkkyrkan.

En folkkyrka innebär att kyrkan styrs av och för det svenska folket. Vårt lands ledande trossamfund, Svenska kyrkan, omfattar just ett land och ett folk – Sverige och svenskarna. Folkkyrkotanken är särskilt stark i lutherska länder, men finns inom alla de stora kyrkofamiljerna, även i de katolska och de östeuropeiska ortodoxa länderna.

Många tror kanske att stat och kyrka gick skilda vägar år 2000, men du menar att det är felaktigt?

Vi hade aldrig någon total "skilsmässa" mellan Svenska kyrkan och staten, utan ändrade relationer så att rent kyrkliga organ övertog beslutanderätten till en del som Konung och regering tidigare beslutade. Än idag anses Svenska kyrkan ha en särställning jämfört med alla andra trossamfund. Svenska kyrkans verksamhet regleras fortfarande i lag, enligt lagen om Svenska kyrkan. Där framgår redan i portalparagrafen att Svenska kyrkan ska vara evangelisk-luthersk, och i andra paragrafen att den verkar över hela Sverige som en öppen folkkyrka. Det innebär att varje kvadratcentimeter av vårt land enligt lag ska vara kristen. Så vi har aldrig haft någon direkt skilsmässa mellan stat och kyrka, däremot en förändrad relation. Begreppet "öppen folkkyrka" är förstås föremål för tolkningar, men för oss patriotiskt sinnade kristna innebär det att kyrkan ska vara en samlande kraft i samhället som undviker politiska ställningstaganden och splittring hos svenskarna.

Har folkkyrkotanken övergivits av kyrkan, trots att begreppet finns kvar i lagen?

Ja, så är det tyvärr. År 2005 beslutade ärkebiskop KG Hammar och kretsen kring honom att Svenska kyrkan skulle ändra karaktär från folkkyrka till de politiska särintressenas kyrka. Kyrkokansliet skulle inte längre ordna diskussioner om socialetiska frågor utan istället uppträda som en lobbyorganisation för intressen ledningen gillade, alltså såsom ett politiskt parti. Sedan dess är kyrkan starkt engagerad i hbtq, gränslös invandring, klimatet, utrikespolitik samt låter klockorna ringa fördömelse mot politiska möten som man inte gillar. Kyrkan är i viss mån kapad från sina medlemmar. Det är en förhållandevis liten klick som är tongivande i den nya politiska kyrkan, och merparten av medlemmarna står inte bakom denna profil. Sedan kyrkan började driva opinion för massinvandring har över en miljon svenskar lämnat kyrkan. Andra är kvar, men men inte minst många bland de anställda är djupt kritiska mot den förda politiken och har haft svårt att uttala kritik öppet eftersom det varit förenat med utfrysning och mobbning.

Många är väldigt besvikna på Svenska kyrkan sedan KG Hammar började rasera folkkyrkan för att skapa en vänsterpolitisk elitkyrka istället. Och sedan hans omformning av kyrkan har tyvärr den destruktiva utvecklingen fortsatt in i våra dagar med Antje Jackelén som ärkebiskop, och förstås med biskopar i stift över hela Sverige som i flera fall profilerat sig som politiska aktivister, ofta i frågor om invandring, islam, feminism och HBTQ-politik. Det har lett till massutträden ur kyrkan, då medlemmarna inte känner att det är värt att betala avgiften längre.

I Svenska Dagbladet 2005 kan man läsa om hur eländet började. Sedan dess pågår alltså massutträden ur kyrkan, en utveckling som förutsades av den danske kyrkoministern Bertel Haarder. Orsaken är att kyrkan av stora grupper inte längre uppfattas som folkkyrka utan som en smal vänsterradikal sekt. 

Det stora samhällsexperimentet att riva ner alla gränser, starta massinvandring och försöka framtvinga folkblandningar har misslyckats. Man har följt den fullständigt felaktiga föreställningen att "mångkulturen" skulle skapa ekonomisk tillväxt, samt fred och vänskap mellan folkslag. I verkligheten har den lett till utanförskap, massarbetslöshet, våld, kriminalitet och förnedring av svenskar.

Och idéerna från 68-vänstern finns väl inte bara i de klassiska vänsterpartierna, utan även i liberala och borgerliga partier?

Det är alldeles riktigt. Det är inte bara vänstern som har infiltrerat kyrkan – det är värre än så: man har låtit orealistiska moderna idéer om nedbrytning av nationen, mångkultur och massinvandring kapa kyrkan. Folk med rötterna inom Moderaterna, Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna har drivit samma idéer. Samma ansvar faller även på flera nomineringsgrupper som varit invalda i kyrkomötet och som inte är kopplade till politiska partier.

Det behövs alltså en radikal röst som vågar sätta ned foten mot det som idag är mainstream i kyrkan.

En radikal röst för att bryta med radikalismen?

Så kan man se det. Kyrkan behöver en mycket stark kursändring, tillbaka till tro och tradition.

Och för den som inte är troende, är kyrkan ändå viktig?

Ja! Ett mycket viktigt påpekande när det gäller folkkyrkan är detta som AfS gör: “Oavsett om man är kristen eller inte, är kyrkan som institution en omistlig del av vår svenska kultur. Om sunda krafter tar plats i kyrkomötet, kan vi påbörja arbetet med att ta tillbaka den svenska kyrkan.”

Alternativet för många är att lämna kyrkan och bilda nödförsamlingar på ett liknande sätt som skedde när kyrkan i Tyskland på 30-talet lierade sig med den politiska korrektheten och blev en lakej åt makten. Kyrkan ska ägna sig åt sin egen kompetens och den ska inte överskridas. Därför är jag glad att Alternativ för Sverige föreslår att kyrkan tar upp Barmenförklaringen, som anger en tydlig skillnad mellan uppgifterna för stat och kyrka. Idag är problemet ecklesiokrati, alltså att kyrkan tar ställning i direkt politiska frågor vilket omöjliggör uppgiften som samlande folkkyrka.

Istället är kyrkans uppdrag att stå för kristen tro och hela bredden av politiskt-etiska konsekvenser och att ge människor stöd att bilda sig egna uppfattningar på kristen grund.

Axel W Karlsson bor i Göteborg. Han prästvigdes 1977, verkade sedan som församlingspräst i nästan 20 år, och har därefter arbetat inom Göteborgs stift och som forskare på Svenska kyrkans forskningsavdelning. I två mandatperioder var han förtroendevald i kyrkomötet.